HLR-docka – Vad lär man sig ?



Alla som någon gång varit på en HLR-kurs har troligtvis tränat hjärt- och lungräddning på en övningsdocka s.k. HLR-docka. Dessa kan se något olika ut men har samma funktion, att lära människor att rädda liv. De billigaste modellerna kan man enbart träna på utan att man får någon feedback om man genomfört det rätt eller inte. Då ligger det ett stort ansvar på läraren att se och höra att alla övningar genomförs på rätt sätt.De dyrare modellerna av HLR-dockor har sensorer som mäter hur dockan behandlas och ger direkt feedback till eleven på vad som kan förbättras.

Det är några punkter som är speciellt viktiga att jobba med när man ska lära sig HLR så bra som möjligt.  Men samtidigt ska man inte fästa för stor vikt vid att allt måste vara perfekt rätt.  När det gäller hjärt- och lungräddning finns det en gyllene regel vilken är ”bättre att göra något än att inte göra något alls”. Det är alltså bättre om man trycker för hårt mot bröstet och spräcker några revben än att man inte vågar genomföra räddningsaktionen. Därmed inte sagt att man kan göra det bra eller bättre eller bäst.

En sak man bör träna på är hur hårt kompressionerna mot bröstkorgen sak vara. En annan är var händerna ska placeras vid kompressionerna för att få så bra resultat som möjligt. Det tredje man bör träna på är med vilken frekvens de ska utföras samt när kompressionerna ska avbytas med inblåsningar. Det är lätt att i teorin säga att man tex ska göra 2 kompressioner per sekund men att praktiken sedan utföra det är något helt annat. Av den anledningen är detta något som man övar på HLR-dockan.

När det gäller inblåsningar är det i princip samma faktorer som spelar in som vid kompressioner. Det man ska öva på är hårdheten på inblåsningen, hur ofta de ska genomföras samt hur ofta man ska ändra från inblåsning till kompression och tillbaka.

Att rädda liv handlar nämligen om detaljer. Att påbörja livräddning inom några sekunder, att genomföra kompressioner och inblåsningar på ett så bra sätt som möjligt och att kontakta SOS så fort som möjligt. Men kom ihåg – det är alltid bättre att göra något än att inte göra något alls. Så gör hellre livräddningen även om det inte blir helt perfekt. Det kan ju bara bli bättre för den medvetslösa personen.